FORTUM
Fortum, Metso, UPM och VTT utvecklar pyrolysprocess integrerad i kraftvärmeverk I Joensuu i Finland görs en tillbyggnad till befintligt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det kompletteras med utrustning för pyrolys av biomassa. Den pyrolysolja som ska produceras kan användas som eldningsolja. Det finns också tankar på att i framtiden kunna använda oljan för tillverkning av fordonsbränsle och biokemikalier. Konceptet har utvecklats av Metso Power, Fortum, UPM och VTT. Utvecklingsarbetet tillhör TEKES Biorefine. Pilotförsök har pågått hos Metso i Tammerfors sedan 2009. Processen bygger på snabb pyrolys där råmaterialet upphettas mycket snabbt till cirka 500° C. Utan tillträde till syre omvandlas materialet till pyrolysolja, koks och gas. Pyrolysoljan kan användas direkt som ersättning för fossil eldningsolja, alternativt upparbetas till fordonsbränsle eller användas för produktion av biokemikalier. HÖG VERKNINGSGRAD Fördelarna med att integrera pyrolys med ett kraftvärmeverk är bland annat hög verkningsgrad. Man utnyttjar värmeenergi som annars inte tas tillvara fullt ut. Som råmaterial ska skogsrester, energiskog och trärester från sågverk användas. Det flisade materialet torkas till en torrhalt på minst 90 %.
Sedan finmals det (< 5 mm) innan matning till pyrolysreaktorn. – Gällande integreringen så är det fina enligt oss att vi kan använda energin i restprodukterna i första hand för att producera el och ånga i kraftvärmeverket, och att vi sedan kan använda ”resterna” av energiproduktionen, det vill säga energi i form av lågtrycksånga och varmt vatten för att försörja bränsletorken, berättar Joakim Autio på Metso Power. VÄRMEKÄLLA Processen är utvecklad för att integreras med fluidbäddpannor, där bädden består av själva bränslet och sand. Den varma sanden utnyttjas som värmekälla för pyrolysen.
Sanden är cirka 800° C till reaktorn och cirka 500° C från reaktorn. Pannan i Joensuu är en BFB-panna – en bubblande fluidbäddspanna. Sanden blandas med råmaterialet in i pyrolysreaktorn. En kompressor skapar ett syrefritt gasflöde som hjälper materialen upp i reaktorns nedre del. Ut från toppen av reaktorn strömmar gas tillsammans med koks och sand. De senare avskiljs i en cyklon. Koksen följer med sanden till pannan och bidrar till förbränningen. Gasen från pyrolysreaktorn går till en kondensor. Där kondenserar pyrolysolja. Ämnen som fortfarande är i gasfas används som bränsle i pannan.
Vid kraftvärmeverket i Joensuu bygger man till med en anläggning för snabb pyrolys. Sanden från den bubblande bädden blandas med råmaterialet in i pyrolysreaktorn. En kompressor skapar ett syrefritt gasflöde som hjälper materialen upp i reaktorns nedre del. Ut från toppen av reaktorn strömmar gas tillsammans med koks och sand. De senare avskiljs i en cyklon. Koksen följer med sanden till pannan och bidrar till förbränningen. Gasen från pyrolysreaktorn går till en kondensor.
NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se
49
